Frågor och svar

Översättning till svenska av Alison Nordberg

Tror buddhister på en gud?

Om man med ordet ”gud” menar ett övernaturligt väsen som har skapat universum och som styr över människans slutliga öde, tror buddhister inte på en gud. Buddhismen betonar begreppet beroende orsakssamband där allting i världen skapas enligt olika orsaker och förhållanden. Växter och blommor växer; våren, sommaren, hösten och vintern utgör årstiderna; människor föds, åldras, blir sjuka och dör. 

Allt detta visar förändringar som orsakas av beroende orsakssamband. Inga fenomen i världen kan existera utan nödvändiga orsaker och förhållanden. En av buddhismens centrala principer är att varje människa är sin egen mästare.

Om man emellertid med ordet ”gud” menar ett himmelskt väsen bland andra, tror buddhister på detta. I den buddhistiska kosmologin finns sex allmänna riken där man kan existera: devor, asuror, människor, djur, osaliga andar och helvetesvarelser. (Buddhorna har överskridit dessa sex riken).  I dessa sex riken liknar devor och asuror mest gudar. Men även om deras respektive riken kan beskrivas som ”himlar” existerar de inte bortom tid och rum. Den största skillnaden mellan devor och asuror är att devor är fredliga medan asuror är segerinriktade och avundsjuka.

Tror buddhister på himmel och helvete?

I den buddhistiska kosmologin finns en mängd himlar och helveten där varelser kan födas. Oavsett hur länge en varelse måste stanna i ett av dessa riken är det inte för evigt. Alltså kan man ”falla” från en himmel eller ”stiga upp från” från ett helvete. Buddhistiska texter innehåller livfulla beskrivningar av olika himlar och helveten som, ur visst perspektiv, får dem att framstå som verkliga platser. Eftersom himlar och helveten å andra sidan uppstår på grund av den relativa närvaron eller frånvaron av de tre gifterna (okunnighet, ilska och girighet) är de också en del av den mänskliga världen.

Himlar bör inte förväxlas med vad buddhister kallar för nirvana. Även om himlar kan vara behagliga platser är varelser där inte helt fria från de tre gifterna och utgör därför fortfarande en del av kretsloppet. Å andra sidan är nirvana helt fri från de tre gifterna och finns därför utanför tillvarons rike. Att uppnå nirvana är vanligen buddhisternas slutmål.

Vad är den buddhistiska synen på återfödelse?

Den buddhistiska synen på döden är att man lämnar en befintlig värld och går in i en annan. Kretsloppet fortsätter fram till fullkomlig upplysning då man kan uppnå nirvana. Återfödelse är inte detsamma som reinkarnation eftersom buddhister inte erkänner en evig själ som migrerar till en ny fysisk form. Det betyder snarare att kroppen och sinnet kontinuerligt förändras; döden är bara ännu en förändring. Även om kroppen och sinnet är obeständiga är de fortfarande sammankopplade i tid och rum. Varje frivillig handling som utförs av ens kropp, ens tal och sinne kommer att få konsekvenser, antingen i nuet eller i framtiden. Detta är karma och det omfattar vad buddhister kallar för principen för orsak och verkan. Karma är därför ett etiskt system som hävdar att sunda gärningar ger positiva resultat medan dåliga gärningar ger negativa resultat. Om en frivillig handling sägs vara ett frö är resultatet en frukt.

Varför reciterar buddhister?

Att recitera gör det möjligt att lära sig, förstärka sina övertygelser och reflektera över olika buddhistiska läror samt att vörda buddhor och bodhisattvor och de dygder som de förkroppsligar. Det finns många olika recitationer vars texter vanligtvis är antingen hela sutran (Buddhas läror), en dharani (sutrans kärna), ett mantra (en kort symbolisk fras) eller namnet på vissa buddhor och bodhisattvor. Vanligtvis reciterar monaster varje morgon och kväll men tiderna kan variera. Att recitera är ofta en väsentlig del av buddhistiska ceremonier och att recitera under särskilda ceremonier ger deltagarna tid för andlig utveckling.

Varför är det viktigt att vara vegetarian?

Många kinesiska buddhister är vegetarianer för att visa respekt för allt liv och i enlighet med den första föreskriften som säger att man inte ska döda. Att vara vegetarian innebär med andra ord att leva med medkänsla. Vegetarianism överensstämmer också med de buddhistiska begreppen övergripande samband och återfödelse. Enligt begreppet återfödelse kan människor återfödas i olika former (till exempel djur) vilket innebär att döda ett djur kan vara liktydigt med att döda ens egna släktingar. Även om traditionella buddhistiska skrifter inte föreskriver vegetarianism måste Fo Guang Shan-monaster avlägga löften om att inte äta kött medan lekmän inte behöver göra det. Även om många buddhister inte är vegetarianer äter de vegetarisk mat under retreater, dharma-ceremonier och helgdagar. En vegetarisk lunch serveras varje söndag i templet i Rosersberg.

Vilka buddhistiska festivaler firas?

Ett antal buddhistiska festivaler firas under året varav två av de viktigaste är Sakyamuni Buddhas födelse den 8 april och hans upplysningsdag den 9 december. Båda datumen baseras på den kinesiska månkalendern.

En ceremoni för att bada Buddha hålls på Buddhas födelsedag. Enligt sägen visade sig många gynnsamma tecken den dag då Buddha föddes. Det sägs till exempel att strax efter födelsen tog Buddha sju steg framåt och för varje steg slog en lotusblomma ut i hans fotspår. Med ena armen visande uppåt och ett finger pekande nedåt sade han ”I himlen och på jorden är det bara jag som är den världshedrade”. Två drakar syntes på himlen och långsamt sprutade två strömmar rent vatten ner, en varm och en sval, för att bada Buddha. Det är därför man i ceremonin använder väldoftande vatten för att bada buddhastatyn. Betydelsen av denna ritual är att vi måste rena sinnet och att även om det är lätt att tvätta bort de yttre orenligheterna är det svårt att få bort sinnets orenligheter.

Sakyamuni Buddhas upplysningsdag firas i en dharma-ceremoni som vanligtvis firas med att äta gröt som tillagas med åtta vegetariska ingredienser. Före sin upplysning ägnade Buddha sig åt askes och åt nästan ingenting men ändå lyckades han inte att bli upplyst. Han insåg sedan att varken självförsakelse eller självtillfredsställelse var rätta vägen till upplysning; den enda vägen var ”medelvägen” mellan de två ytterligheterna. Till slut drack han mjölken som en herdinna bjöd honom för att återfå sin energi och därför firar buddhister denna dag med att äta gröt som en symbol för näring till kroppen som behövs för att finna vägen till upplysning.

Vid 35 års ålder och medan han satt under bodhi-trädet i djup kontemplation blev Buddha upplyst.

Vad är buddhismens syn på döden?

Döden är livets början och livet är en förberedelse för döden. Livet är en sammansmältning av de rätta förhållandena och döden är upplösningen av dem. Om livet inte fanns skulle döden inte kunna finnas. Liv och död är en naturlig process. Det finns ingen anledning att frukta döden ty efter döden kommer återfödelsen. Döden är som en strömmande flod eller tändstickor som slocknar den ena efter den andra men glöden (livet) lever vidare så döden innebär inte den totala utplåningen. När man möter döden ska man känna samma glädje som när man kommer hem efter en lång resa; inför döden bör man känna sig lika fri som en fånge som släpps ut ur fängelset; inför döden bör man känna sig lika naturlig som höstlöven som återvänder till jorden; inför döden bör man vara lika lugn och fridfull som den lysande månen på himlen.

Vad är ch’an?

Ch’an är livet, ch’an är konst, ch’an är humor och ch’an är att vara naturlig. ch’an är vår natur.

Alla har ett sant sinne och en sann natur. Denna ’natur’ är ett slags ’förmåga’, förmågan hos ch’an. Även om vi alla har lika natur skiljer vi oss från varandra beroende på hur vi använder denna natur. De som lever rätt har förmågan att hantera olika situationer:  man kan till exempel vara upptagen eller ledig, äga egendom eller ingenting, gå framåt eller bakåt och vara storslagen eller liten. Allt detta kallas för förmågor. Om vi kan ta fram vår natur genom ch’an, kommer vi att känna oss lugna under alla omständigheter och ingenting blir omöjligt för oss.

Vem grundade buddhismen?

Buddhismen uppstod för ungefär 2 500 år sedan i norra Indien (nuvarande Nepal) som resultat av Sakyamuni Buddhas upplysning och hans läror. Sakyamuni Buddha föddes ungefär 600 år f.Kr. som Prins Siddhartha Gautama, son till Kung Suddodhana, härskare över Sakya-klanen. Som barn hade han ett priviligierat liv skyddat från världens elände. Men när han som ung man till slut fick lämna palatset såg han fyra saker: en skröplig gammal man, en sjuk människa, ett lik och en munk. På så sätt lärde han sig om livets oundvikliga lidande (ålderdom, sjukdom och död) och alla världsliga nöjens förgänglighet. Han förstod också att den kloke munken hade funnit frid trots livets svårigheter.

Fast besluten att hitta ett sätt att bli fri från dessa problem avsade sig Prins Siddhartha sin krona och sin familj och började sin resa för att söka sanningen. Efter att ha strävat många år uppnådde han den högsta upplysningen och blev känd som Sakyamuni (Sakya-klanens vise man) Buddha. Med oändlig medkänsla lärde Sakyamuni ut sina läror för att också andra skulle kunna upptäcka medelvägen och få slut på allt lidande.

Vem/vad dyrkar buddhister?

Buddhister förlitar sig på:

  1. Buddha – som en stor lärare och ett ideal;
  2. Dharma – Buddhas läror som guide till upplysning och den absoluta sanningen;
  3. Sangha – den buddhistiska gemenskapen, särskilt monaster som undervisar i Dharma och hjälper andra på vägen till upplysning.

Vördnaden för dessa tre juveler är central för det buddhistiska livet.

Vad är en buddha?

En buddha är inte en gud utan snarare en varelse som genom fullständig visdom och medkänsla har uppnått full upplysning och därmed är bortom den ändlösa cykeln av födelse, död och återfödelse. En buddha exemplifierar moralens högsta form och är den mest framstående läraren som kan visa människor sättet att lindra lidande. Ordet ’Buddha’ härstammar från roten budh som betyder ”att väcka och vara medveten och att vara fullt uppmärksam”. Buddhister tror att alla varelser har buddhanatur med möjlighet att bli en buddha. 

Att väcka och utveckla denna möjlighet är vad buddhismen handlar om. I Mahayana- buddhismen finns det många buddhor men när buddhister talar om Buddha brukar de avse Sakyamuni Buddha, buddhismens grundare.

Vad är en bodhisattva?

’Bodhi’ betyder ’upplysning’ och ’sattva’ betyder ’kännande varelse’. En bodhisattva är en varelse som följer vägen till upplysning och på ett altruistiskt sätt väljer att skjuta upp sin slutgiltigt fullkomliga upplysning för att lindra andras lidande. De utövar generositet, moral, avståndstagande, visdom, energi, tålamod, sanning, beslutsamhet, kärleksfull vänlighet och jämnmod utan egna intressen. Det sägs att det finns ett oändligt antal bodhisattvor. Mahayana-buddhismen betonar vikten av bodhisattvor och bodhisattva-vägen som sättet att förverkliga sin buddhanatur.

(Frågor och svar baserade på FGS Nan Tien templets webbplats)